En stor del av min fotokonst handlar om förhållandet mellan människa och natur och speciellt om skogarnas betydelse. Jag har vuxit upp i en stad och mitt förhållande till naturen bottnar i mina upplevelser av stadens skogar.
Balansen i naturen och därmed också vår egen framtid hotas av två betydelsefulla faktorer: klimatuppvärmningen och att mångfalden i naturen försvinner. Båda är en följd av att respekten för naturen försvunnit. Man lär sig inte uppskatta naturen via faktauppgifter och statistik, man måste växa in i den och därför är närnaturen oersättlig. De stadsskogar som är i naturtillstånd kan uppfattas som diffusa och onödiga, men just de ger en möjlighet till inlevelse och till en djupare förståelse av naturen.
I några år har jag fotograferat den vilda, hotade urbana naturen och med mitt arbete vill jag väcka diskussion om stadsplaneringen. Då städerna växer granskas varje hektar obebyggd mark av stadsplaneraren. Vem bestämmer en plats värde? Politikern, gryndern, svedtickan, fågelbeståndet vid videgölen eller någon annan?